Bortappad

Fan i helvete vad jag blir trött på mig själv, hur fan kan jag alltid lyckas göra av med allting hela jävla tiden? Jag gör av med nycklar, med tändare, med pengar ja allting lyckas försvinna. I ett par veckor nu har jag letat efter två T-shirts som jag har gjort av med, då jag inte hitta dom hemma beskyllde jag mitt kära ex för att ha kvar dom hemma hos sig. Jag menar om kläder inte är hemma så är de ju hos henne, jag tar inte direkt av mig någon annan stans. Nu är det så att jag tre veckor senare hitta den ena T-shirt men fortsatte beskylle my X för att ha kvar den andra, som dök upp nu i veckan. Sorry Emalja!!
Igår letade jag efter hands-free till min mobil men kunde inte hitta den även om jag är helt säker på att den ska vara i min nattduksbordslåda. Jag fattar inte var saker blir av. Om jag lägger min hands-free i lådan och sen är den inte kvar när jag ska ha den. Antingen har någon tagit den eller så har den brunnit upp.
Tidigare idag letade jag efter något i min garderob men kunde inte hitta det så jag gav upp. Nu kan jag inte ens komma ihåg vad det var för nått så de kan ju i och för sig inte ha varit så viktigt. Men nu ikväll fick jag ett ryck att byta örhänge men kan inte hitta mina andra örhänge. Jag har letat igenom hela jävla lägenheten men dom e helt borta, fast jag har en idé om att dom kan vara hemma hos Emilia? :P
Nu när jag satt och skrev kom jag på att jag har fan fortfarande inte hittat mina vantar, jag letade efter dom hela förra hösten, vintern och början på våren utan resultat. Det börjar snart bli dags att dra fram höstkläder igen så nu ska jag nog gå och se om jag lyckas hitta dom denna säsongen istället.
 Jag blir själv förvånad över att jag lyckas hålla kolla på var jag själv är, fast en dag tappar jag väll bort mig själv också.

Skiter i nummer idag för jag pallar inte, så de så!!!

Puss på gumpen, Love you all / Firefighter

Hjälp - Gult kort eller Raka vita T:n ?

Påväg himm från skolan idag pumpa Sibbe musik i lurarna. Hörde en låt som jag nog inte har hört förut som var skit bra!!! När låten tog slut skulle jag kolla vad den hette men eftersom Mp3spelaren stod på shuffle så funkade inte det, så nån som vet vilken låt det var? Jag vill lyssna på den igen.

Det är antingen med Plain White T's eller Yellowcard så mycket vet jag eftersom de var de enda som låg i den playlisten, eller kan också vara SUM 41 men tror inte det.

texten gick typ (lägg märke till TYP)
"maybe I'm a fool, maybe you're one too"
 "..but I don't care tonight "
"maybe we're perfect for each other but not ment to be"

nån som känner igen det?

(tror på Sofie i denna frågan ;) )

Puss på gumpen, Love you all / Firefighter

(uppdatering 2 minuter senare - sökte på google - men dhöö tänker ni, japp Sebbe e smått korkad )
Jag hitta den, låten heter All that we needed med Plain White T's

Texten jag leta efter gick egentligen såhär (inget TYP här )
" I might be a fool, you might be one too"
"
  Two wrongs don't make a right But I don't care tonight  "
"
    Maybe we're perfectly not meant to be  "

Det var nästan rätt ju, haha jag kan ju vara med i Singing Bee

Dagens telefonnummer blir programledaren Hanna Hedlunds (hon leder Singing Bee därav kopplingen)
0707 34 48 09


Puss på gumpen, Love you all / Firefighter


Som att blunda?


Nu känns det som helt galet länge sen, och det är det kanske också, 2 år kan både vara lång tid och kort tid, det beror väll på. Jag menar om Rom byggdes på 2 år så är det jävligt kort tid men om man skulle stå och pissa i 2 år så är det onekligen JÄVLIGT lång tid. Hursomhelst så känns de senaste 2 åren helt plötsligt som bortblåsta, var tog tiden med mörker vägen? Jag kan inte säga att jag saknar den men hur kunde något som trots otaliga försök att finna värmen bara försvinna sådär över en vecka? På något vis var det ändå en del av mig, men fy fan vad skönt det är att saker ändras ibland (och ibland inte lika skönt). Lika fort som jag helt plötsligt fann vad jag letat efter så länge, ja lika fort (om inte ännu fortare) försvann det igen.
Som att gå från Babben Larsson till Linda Bengtzing över en natt och sen tillbaka igen, fast inte riktigt hela vägen tillbaka ändå .
Visst, fine, shit happens och det kan jag förstå och måste acceptera men vad som slår mig är Var fan e mörkret? (i detta inlägg synonymt med Babben Larsson)  Istället för att trilla tillbaka känns det som att jag kan blunda för allt. Det kanske är som vi sa igår Sofie, jag kanske bara kan stänga av sådär när jag vill, som att blunda?

Jag vett inte om det är något positivt jag lärt mig med tiden eller om det på något vis kommer tillbaka som en uppäten korv? Det får väll tiden utvisa, men helt ärligt pallar inte du så pallar fan inte jag ihäller, somehow it's as simple as that!


Om du läser detta Babben så har jag inget personligt emot dig så förlåt mig för liknelsen mellan dig och "mörkret". Jag vet inte hur du är i sänghalmen men jag ger mig fan på att du inte kommer i närheten av Linda, där av liknelsen. Med det inte sagt att jag inte hade bonat dig, jag menar du är trots allt kändis och jag har nog fan spänt värre paddor än dig!


Även om det var ett tag sen jag skrev här så har jag icke glömt telefonnummer, dagens blir såklart allas vår gottlänning Babben Larsson

0768 88 10 10


vill bara avsluta med ett citat från Babben

" Jag växte upp på en svinfarm på Gotland. Sen började jag på scenskolan i Stockholm. Och jag märkte fan ingen skillnad"


Puss på gumpen, Love you all /Firefighter


RSS 2.0